Budget

Budget borde alla företag ha, men i verkligheten är det inte så. En resultatbudget innebär att man gör antaganden avseende företagets framtid nedbrutet på intäkter och olika typer av kostnader. En budget kan också avse en specifik avdelning eller andra mindre enheter. Om det avser ännu mindre delar i företaget, tex ett specifikt projekt eller en vara eller tjänst där hänsyn inte behöver tas till alla parametrar brukar beräkningen i stället kallas kalkyl. Vad vet vi om våra framtida intäkter. Har vi säkra intäkter eller bara antaganden?

Vilka kostnader är fasta oavsett vi producerar eller inte? Vilka kostnader är halvfasta, dvs ökar språngvis vid volymökning? Var ligger de kritiska nivåerna där det sker? Vilka kostnader är rörliga och direkt kopplade till produktionen? Sedan man tagit fram information sammanställs alla siffror i en budget som sedan analyseras. Känns alla siffror relevanta, går budgeten ihop, var har vi vår kritiska punkt. Det vanligaste felet vid budgetarbete är att företagaren överskattar hur snabbt produktionen kommer igång och hur bra försäljningen ska gå vilket lätt leder till ”glädjekalkyler”. Vi har här en viktig roll både i att hjälpa företagaren att få fram information till budgeten, men också att ställa frågor så att underlagen blir så relevanta och trovärdiga som möjligt. För det mesta behöver det också göras en likviditetsbudget där man gör en prognos över när olika utgifter ska betalas och när inkomsterna beräknas komma in så att man ser vilket finansieringsbehov företaget har. Ju större investeringar som ska göras i förhållande till företagets storlek, desto mer långsiktig behöver den vara. Ju fler kända parametrar, desto större träffsäkerhet.